En lördag kväll i Januari 2013 kissade jag på stickan och fick se ett klart och tydligt plus!
Andreas var på jobbet och jag ringde dit direkt, jag är gravid sa jag bara.. det blev helt tyst i telefonen och så hörde jag tårarna… Jag är så himla lycklig sa han bara. Det blev ett riktigt mega lyckorus men på samma gång kändes allt så overkligt.
I februari drog vi till Mexico för att bara njuta vi två. Jag började må väldigt dåligt redan där men efter att vi kommit hem blev det bara värre och värre. Jag kände mig inte alls så lyckligt längre. Jag som bruka vara en så glad och positiv tjej blev raka motsatsen. Varför är jag inte glad? Att tänka så gjorde allt ännu värre. Sen började jag kräkas i vecka 11 fram till vecka 22. Allt var bara skit tyckte jag.
Det blev sommar och jag slutade jobba i juni, livet som gravid blev bättre och bättre. Våran lilla bebis skulle komma den 20 September så i Augusti ordnade vi en stor fest för bebisen i magen. Vi tog aldrig reda på ifall vi skulle få en pojke eller flicka.
Vi väntade och väntade och den 4 Oktober 2013 kom det en liten flicka! Leia Esther Seppänen <3
Får vi ett barn till så kommer jag inte ta reda på könet denna gång! Härligt med överraskning där på förlossningen 🙂