Idag har det varit en tuff dag för mig, jag känner mig slut i hela kroppen och har inte haft någon ork att kika in här.
Dagen började hos Kilian på Iclinic, med ett spännande besök, som jag ska berätta mer om sen. Jag var så nervös, rädd och förväntansfull innan jag skulle dit men blev så nöjd när jag åkte hem.
Efter det var det dags för begravning. USCH! Begravningar är så jobbiga och speciellt när det är en ung person som gått bort, Jag vet inte hur mycket jag har gråtit idag, men det värker så i mina ögonen. Inte bara i mina ögon, utan även i mitt hjärta. Att behöva ta farväl av någon som precis skulle ha fyllt 27år, känns bara så fel.
Robin, jag önskar att du skulle fått stanna lite längre! Att du skulle få leva livet fullt ut, älska, skratta och må bra. Vet du, alla minnen spelas upp som en fil i mitt huvud. När vi kampade på landet när vi var små, när Drutten drog iväg med dig och du vägrade släppa kopplet och flög som en vante efter honom, när vi spelade badminton på gården, när du fick den där köttbiten som jag ville ha, när vi fick vara själva på landet och när du skrattade med oss. Jag kommer aldrig glömma dig, du kommer för alltid leva vidare i mina tankar och i mitt hjärta.
Adjö är ej för alltid. Farväl är inte slut. I mina tankar finns du. Där finns du. alltid kvar.
Vila i frid.
